Strömstads kommun är en betydelsefull markägare med 2 100 hektar skog, varav 882 hektar är produktiv skogsmark. Skogen sköts idag enligt en traditionell skogsbruksplan som idag kallas för Grön skogsbruksplan. Den är dock ingalunda så miljövänlig som namnet antyder. Huvudinriktningen sedan 1950-talet är s k trakthyggesbruk (=kalhyggen) med återplantering. Det får många negativa följder för den biologiska mångfalden, folkhälsan och turismen. Marken utarmas och landskapsbilden förfulas. Detta har under det gångna pandemiåret uppmärksammats på ett helt annat sätt än tidigare. Skogen har kommit i fokus för stora grupper av människor, som tidigare ägnat värdet av att kunna vandra i naturreservat och naturligt uppvuxen skog, enbart förstrött intresse. Åtskilliga kommuner i Sverige har redan insett värdet av att ändra inriktningen på sin egen skogsförvaltning och övergår nu succesivt till ett betydligt skonsammare sätt att sköta sina skogsområden, genom så kallat kontinuitetsskogsbruk. Det innebär i korthet att man avstår från att kalhugga stora områden och i stället gallrar skogen på ett rationellt sätt som ger samma ekonomiska utbyte men också en naturlig återväxt och mer varierade skogsbestånd. Det är samtidigt ett oerhört viktigt sätt att bidra till att hindra den pågående klimatförändringen. Vi förfasar oss över skogsskövlingen i Amazonas och den följd som denna bevisligen har för planetens uppvärmning. Vad vi gör idag med våra egna skogar är i princip samma sak om än på ett oändligt mycket mindre plan. Detta bör vi sluta med.
Skogen har en stor potential att fungera som kolsänka. Den kan ta upp betydligt mer koldioxid än vad som avges när den avverkas och i näringens produktionsprocesser. Då kol lagras in både i träden och i marken är skötseln av skogen av stor betydelse för hur stor kolsänka den blir. Skogen är Sveriges mest betydelsefulla ekosystem för biologisk mångfald.
Grundtanken med kontinuitetsskogsbruk är att marken ständigt är beklädd av ett skogsbildande trädskikt och att virkesuttag sker genom selektiv avverkning. Rent praktiskt sker avverkningen från permanenta stickvägar med ca 20 meters avstånd. En skördare med 10-11 meter lång arm kan kompletteras med motorsåg. Genom att plockhugga från stickvägarna är det möjligt att gynna de trädslag som man önskar, till exempel löv- och blandskogar. Klimatförändringarna innebär att skogen kommer att utsättas för allt större påfrestningar på grund av värme, insektsangrepp, bränder och stormar. En hyggesfri skog med olikåldriga träd och stor inblandning av lövträd kommer att klara påfrestningarna bättre.
Från stickvägarna är det enkelt att komma åt de trädslag som vid varje tidpunkt ger bäst betalt. Kontinuitetsskogsbruk är mera flexibelt än traditionellt trakthyggesbruk, där man vid avverkning låser upp sig i ett enda trädslag i taget. Vart 7-15 år är det aktuellt med genomhuggning av beståndet beroende av tillväxttakten. I huvudsak baseras metoden på självföryngring.
Biologisk mångfald och ett levande och vackert landskap är viktigt, även i utkantsområdena. Detta är särskilt viktigt i en kommun som Strömstad där besöksnäringen har stor betydelse och där rekreation och naturturismen kan utvecklas i framtiden.
Kontinuitetsskogsbruk ska därför inte bara gälla i tätortsnära skogar utan även utanför. I de delar av kommunens skogar som har särskilt höga naturvärden bör man dock inte avverka alls.
Miljö- och klimatforskning vid Lunds Universitet visar att hyggesfritt skogsbruk ger den största samhällsnyttan. I studien tittade man förutom på mängd biomassa och ekonomi även på sådant som biologisk mångfald, utsläpp av koldioxid, vattenkvalitet och sociala aspekter. Man jämförde fyra olika slags skogsbruk och det visade sig att det hyggesfria skogsbruket gav störst samhällsnytta genom betydligt lägre utsläpp av koldioxid och kväveläckage vid avverkning samt låg eller ingen påverkan på biologisk mångfald och vattenkvalitet.
Strömstads kommun kan genom ett framsynt agerande nu även visa vägen för andra markägare genom att sköta våra gemensamma skogsområden så att höga ekologiska, sociala och ekonomiska värden långsiktigt kan bevaras. Kommunen bör ha ambitionen att ta tillvara alla de ekosystemfördelar som skogen ger. Med tanke på klimatfrågan bör det i Strömstad finnas en uttalad strävan att minska alla former av utsläpp av växthusgaser och att optimera kolinlagringen utifrån modern skogsforskning.
Sammanfattningsvis syftar dessa förslag till:
- att öka den biologiska mångfalden i kommunens skogar
- att ge skogen större motståndskraft mot torka, insektsangrepp, brand och storm
- att minska utsläppet av växthusgaser från skog och mark
- att öka inlagringen av kol i skog och mark
- att minska näringsläckaget från skogsbruket (främst hyggen)
- att öka skogens rekreationsvärden för lokalbefolkning och för turister
- att öka avverkningsnettot på längre sikt genom ökad avverkning av sågtimmer
Mot denna bakgrund föreslår jag:
- att Strömstads kommun beställer en skogsbruksplan baserad på hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk för hela sitt skogsinnehav, även utanför tätorten i skogar utan höga naturvärden
- att detta arbete inleds omgående eftersom kommunens nuvarande femårskontrakt för skogsförvaltning går ut vid årsskiftet 2021-2022. Det finns alltså goda möjligheter att i den kommande nya upphandlingen lägga särskild vikt vid att förvaltningen skall ske enligt principerna för hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk. Strömstads kommun bör på detta område vara en av de framsynta kommunerna.