I dag, den 31 augusti, skickar vi ett öppet brev till Kommunfullmäktiges ledamöter med anledning av den pågående planeringen av ett datacenter på Tolvmanstegen (Skärje 1:9) – Vi har frågor om el- och vattenförbrukning.

Bakgrund

Enligt Ärende: KS/2025-0522 (2025-09-09) har en ansökan inlämnats om planbesked för bygge av ett datacenter i Strömstad kommun på Tolvmanstegen (Skärje 1:9) i närheten av den befintliga vindkraftsparken. Fastigheten är 120 ha stor med en planerad byggnad för datacenter på 40 ha (400 000 m³).

Datorer, mobiler och programvara drivs idag till stor del på molnbaserade system som är beroende av datacenter som utgörs av industrihallar fyllda med datorservrar och nödvändig infrastruktur. Detta har lett till ett globalt skifte i hur data bearbetas och lagras, där data och beräkningar flyttas till datacenter. Resultatet har blivit en omfattande byggboom för datacenter, som fortsätter i full fart, framför allt på grund av utvecklingen inom artificiell intelligens (AI).

En viktig fråga är hur planerna ser ut för att förse stora datacenter med el och kylvatten. Det planerade datacentret i Strömstad kan jämföras med ett pågående projekt i Strängnäs där det finns långt framskridna planer på ett 35 ha stort datacenter för AI med en investering på 95 miljarder kronor från det kanadensiska företaget Brookfield Asset Management. I Strängnäs beräknar man att datacentret kräver en elförbrukning på 750 MW (2.7 TWh) vilket motsvarar elanvändningen för 350 000 villor eller produktion från 92 större vindkraftverk (8 MW) eller från ett halvt kärnkraftverk. Ett ännu större datacenter planeras utanför Sundsvall av Google som beräknas kräva en eleffekt på upp till 2000 MW som överskrider de 1500 MW som nya reaktorer i Ringhals förväntas producera. Eftersom ett datacenter kräver kontinuerlig tillgång till el kan förbrukningen inte endast baseras på lokal vind- och solel om man inte har system för ellagring. I Australien planeras lagar som ålägger varje datacenter att ha en plan för sin egen elförsörjning.

Dessutom förbrukar ett datacenter stora mängder vatten för kylning. Ett större datacenter kan förbruka 2 miljarder liter vatten per år vilket motsvarar 50 000 personekvivalenter.

I en ny vetenskaplig artikel visar Marinoni et al (2026 arXiv) hur stora datacenter även kan höja temperaturen i omgivningen mellan 2 till 9°C med effekt upp till 5 km från datacentret. Återförs kylvatten till naturliga vattendrag kan även vattentemperaturen höjas med flera grader.

Ett datacenter använder också en stor mängd elektronik i form av processorer och lagringsmedia. Dessa har relativt kort livslängd på grund av slitage och att utrustningen snabbt blir omodern och behöver bytas ut. Sålunda producerar ett datacenter en stor mängd elektroniskt avfall som behöver återvinnas.

Det är viktigt att specificera hur ett datacenter ska användas. Om det enbart används för lagring av data (t.ex. text, fotografier, videos etc) förbrukar ett sådant datacenter många gånger mindre resurser än ett datacenter för AI-beräkningar. Exempelvis kan en AI-genererad bild förbruka upp till 100 gånger mer el än lagring av en bild.

Med tanke på de avsevärda mängder energi och vatten som ett datacenter förbrukar är det givetvis viktigt att ha en tydlig plan för hur behoven ska lösas. Det gäller i synnerhet om datacentret ska användas för AI-beräkningar. Dessutom behövs en analys av konsekvenser för annan verksamhet inom kommunen som kan påverkas negativt av att tillgången på el begränsas, s.k. undanträngning. Det bör även finnas en plan för hur spillvärme från kylvatten kan utnyttjas och lämplig recipient.

En ny lag trädde i kraft 2025-07-01 (2025:570) SOM innebär att den som äger eller förvaltar ett datacenter med ett installerat it-effektbehov på minst 500 kW ska årligen offentliggöra uppgifter om datacentrets energiprestanda genom att rapportera uppgifter till en EU-gemensam databas.

Ett argument som ofta anförs är att datacenter skapar många arbetstillfällen. Under själva byggfasen kan flera hundra personer sysselsättas men betydligt färre i ett datacenter i drift. Enligt Wall Street Journal behövs endast 100 heltidsjobb vid det 90 ha stora datacentret som byggs i Abilene Texas (“Stargate”).

Från artikel i finska Hufvudstadsbladet

På Irland har el blivit en bristvara. Nya datacenter ploppar ständigt upp ur marken, förbrukar mer än en femtedel av landets el. Då efterfrågan skenar, så rusar även priserna. Följden blir en saltad elnota för vanliga hushåll. CPC Finland, som utvecklar projekt för förnybar energi, varnar för att produktionskapaciteten inte inte håller jämn takt med förbrukningen (HS 17.4). Dessutom är förbruksprofilen statisk vid datacenter, dygnet och året runt, medan vind- och solkraften är ojämn. Det ger chockartade prisutslag. Vi borde beskatta elförbrukningen utifrån den faktiska sysselsättningseffekten, ge skattelindringar åt jobbskapande verksamhet. Hit hör inte datacenter. Fram till slutet av 2028 kan ett tjugotal stora datacenter stå klara i Finland. De slukar cirka 2 200 megawatt el, motsvarande mer än två kärnkraftverk av Lovisa-storlek. Siffrorna är indikativa och osäkra, men storleksordningen är hisnande. Fram till 2030-talet kan elbehovet vid datacenter stiga till 30 TWh. Det ser ut som om främst amerikanska och kinesiska datacenter lägger beslag på en betydande del av Finlands gröna el – utan nämnvärd motprestation (Hufvudstadsbladet).

Möjliga frågor till Strömstad Kommun

1. Vilken typ av datacenter planeras vid Tolvmanstegen?
   Typ av datacenter påverkar kraftigt behovet av elkraft och vattenkylning. Mest resurser kräver datacenter som används för beräkningar inom artificiell intelligens (AI) för att generera text, bilder och video.
2. Vilka naturvärden försvinner vid exploatering av Skärje 1:9?
   Det gäller biologisk mångfald, men också värdet av landskapet för rekreation och framtida generationer.
3. Hur stora elresurser kräver det planerade datacentret vid Tolvmanstegen och hur ser eventuella undanträngningseffekter ut?
   Datacenter kan kräva mycket stora el- och vattenresurser. För ett planerat datacenter i Strängnäs beräknas en elförbrukning på 2.7 TWh per år vilket motsvarar elanvändningen för 350 000 villor eller produktion från 92 större vindkraftverk (8 MW) eller från ett halvt kärnkraftverk. Enligt Svenska Kraftnät kan en sådan satsning få stora undanträngningseffekter på annan verksamhet, t.ex i den gröna omställningen.
4. Finns det tillräcklig anslutning av el i regionnätet eller planerade batteriparker som kan kontinuerligt försörja ett datacenter vid Tolvmanstegen?
   Datacenter kräver kontinuerlig baskraft, dvs de behöver jämn elkraft även när det inte blåser eller solen skiner.
5. Hur ser planerna ut för behovet av kylvatten och användning av spillvärme vid Tolvmanstegen?
   Många datacenter kräver kylning med vatten. Ett större datacenter kan förbruka 2 miljarder liter vatten per år vilket motsvarar 50 000 personekvivalenter. I vissa fall kan spillvärmen från kylvattnet utnyttjas för uppvärmning. Varifrån planeras uttag och utsläpp av kylvattnet?
6. Finns det någon plan om hur avfallet kan tas omhand och återvinnas?
   Datacenter globalt beräknas producera 2.5 miljoner ton elektroniskt avfall (motsvarar vikten av 250 Eiffeltorn).

Eva Marie Rödström, ordförande
Naturskyddsföreningen Strömstad